Lika roligt varje månad att sätta sig med räkningspärmen och se hur den äter upp större delar av det landstinget kallar lön. Relaterar hellre lönen som ett överlevnadsbidrag. Men skam den som ger sig. Bara att kämpa på ändå. Kan iallafall glädjas åt en oerhört lugn och skön helg på jobbet. Har fått många goda skratt från övertrötta kollegor. Blir som tonåringar igen när man sitter och fnittrar åt de mest banala sakerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar